lavienvillerose.blogg.se

Tanken var att jag efter dagens föreläsningar skulle ta och plugga lite men icke sa nicke, det blev istället två timmar i solen följt av fika. Riktigt skön dag och fikat kan man definitivt inte klaga på!

 

Le Salon d'Eugénie

 

Les Liaisons Dangereuses

 

 

 

Vååååår

 

Underbar dag igår, äntligen tittade solen fram lite igen, det var snäppet varmare än vad det har varit tidigare och, peppar peppar, nu verkar det faktiskt som att våren verkligen är på väg!! 

 

Dagen dippade dock ganska rejält när jag under den nästsista föreläsning för dagen fick en massa frågor av en föreläsare..."Nu ska vi terrorisera dig lite till medemoiselle" var nyckelorden... Det faktum att det hände 3 gånger, att hela klassen skrattade när jag fick en gliring av läraren när jag sa att jag inte kunde och att läraren på fullaste allvar sa "Var du inte här igår eller lyssnade du bara inte?" fick mig att vilja lägga mig under en sten och dö. Jävligt taskigt också med tanke på att jag bara en timma innan föreläsningen började sa till Evelina att jag skulle ge honom en sista chans innan jag börjar skippa hans föreläsningar; har jättesvårt att följa honom, han pratar sällan i mikrofonen och han skulle lätt ha kunnat pensionera sig för 20 år sen. Men men, jag är inte bitter..eller förödmjukad!

 

Tur att jag senare under dagen mötte upp Elisabeth för hemmagjord tapas och vin; precis vad vi båda behövde för att bli på bättre humör! Efter den deliciösa middagen bar det av till ändhållplatsen på ena metro-linjen och till "Le Bikini" där vi skulle se Mumford & Sons spela och, för att göra en lång historia kort, dom var verkligen helt fantastiska! Lycka var helt klart att sitta högst upp, på en bardisk, med drinkar och bra sällskap och grym underhållning!

 

A bientôt!

 

 

Ny chockrosa vårjacka från Strasbourg - Check!

 

Vårtecken - check!

 

  Massor med gotte - check!

Så, hade några fantastiska dagar både i Strasbourg, med vänner hemifrån Lkpg, och Kitzbühel, med Christoffer och hans familj, som passerade alldeles för fort. Flög till Strasbourg på torsdagen och landade på fm. För att göra en lång historia kort så åt vi massor med god mat - bl.a. Strasbourges specialare "Flame" och köttbullar med någon slags potatispasta som jag för tillfället har glömt bort namnet på - vi shoppade, flanerade (oh yes I did) och festade i Tyskland där jag höll på att bli utslängd - högst oklart! Det absolut bästa vi gjorde var nog vår frukost kl 17 på lördagen, en dag som sen rundades av med att vi delade på pizza och Ben&Jerrys i Rebeccas säng medan vi tittade på Melodifestivalen, in another words, klart värd vistelse!

 

Tidigt sön.morgon satte jag mig sedan på tåg för att åka och överraska min karl i Kitzbühel där han skulle tillbringa en vecka med att åka skidor med sin familj. Efter några om och men (blev bland annat ivägskickad till fel perrong i Zurich och när jag väl hittade mitt tåg hade jag bara 5 min till godo när jag kom på) plockades jag upp vid Kitzbühels tågstation och vi kan väl konstatera att mannen helt klart blev överraskad när jag plötsligt dök upp i vardagsrummet!

 

Trots att jag är sämst på skidor (tänk Bambi) så hade jag ingen lust att åka därifrån och lämna alla när det väl blev onsdag och dags att åka. Som tur var gick det ju så smidigt att ta sig hem - 4/5 tåg var försenade, fick springa mellan alla byten, sms om att mitt flyg var inställt, underrättad om att jag skulle få åka till Paris å övernatta där, fick plats på ett Lufthansa-flyg istället efter några om och men, vilket i sin tur också var försenat.. - och lite mer än 12h från att jag lämnade Kitzbühel var jag tillbaka i Toulouse.

 

Kort och koncist - underbara dagar, enough said.

A bientôt! 

Den här veckan har vi fil.fakare lov (ja, man har tydligen lov även när man går på universitet i la France, jag klagar inte!) och hittills har jag haft en väldigt lugn och skön vecka; suttit i solen på balkongen de dagarna det var möjligt, promenerat, försökte åka skidor i måndags, träffat lite folk och lunchat..väldigt lugnt, skönt och välbehövligt.

 

Imorgon är det dock slutvilat för då bär det av till Strasbourg för att träffa alla flickor hemifrån som gör sin Erasmus där! Flyger från Toulouse för det är, ungdomskortet till trots, mycket billigare än tåg (50€ mot ca 100 för tåget) och med tanke på att flyget bara tar 1h och 20 min jämfört med tågets 9h så var det ju inte ett jättesvårt val. Ska verkligen bli superkul att träffa alla igen och se hur de har det, har dessutom hört mycket gott om Strasbourg så det ska bli spännande att se om det lever upp till allt jag har hört!

 

Idag stod skidåkning på schemat så kl 5:15 ringde alarmet och kl 6:49 satt Elisabeth, Eline (en tjej från Belgien) och jag på tåget på väg mot Ax les Thermes. Även idag märktes den där charmiga mentala åldersskillnaden av; ringde Eline kl 6:30 när Elisabeth och jag var framme på station, då hade hon precis gått hemifrån. Frågade henne hur lång tid det skulle ta att gå, vilket var ca. 15-20 minuter. "Äääh, okej..i så fall ses vi på tåget!" - "Men...jag vet ju inte vart tåget går ifrån?" Okej, kanske är det bara jag (vilket jag verkligen inte hoppas) men om man inte klarar av att titta på den stoooora tavlan över avgångar så kanske man ska vara på stationen lite tidigare än 4 min innan tåget avgår? Samma sak när det gäller komposteringen av biljetten; vet man inte att man måste stämpla sin tågbiljett så kanske man ska vara på plats i tid? Ren tur att ingen kom och kollade biljetter för annars hade hon troligtvis fått böta... Men som den inledande meningen antydde hann hon  i alla fall med tåget och med hela två minuter till godo. 

 

Väl framme i Ax var det strålande sol så vi var riktigt taggade på att få komma upp i backarna och åka. Efter ca 20 min i kö till telekabinen fick vi sorgligt nog den härliga informationen att det inte fanns en chans att backarna skulle öppna  idag, blåste tydligen alldeles för mycket, så det var bara att vända och ta tåget hem igen. Alltid lika kul att gå upp kl 5 för att åka tåg i 4h, men inte mycket att göra åt saken. Att köra en Eline och pluta med läpparna, göra en ledsen min och säga "men...jag vill ju åka skidor!" hjälper som inte så mycket. Undrar om hon trodde att hon var den enda på plats som faktiskt ville åka? Högst oklart. Svär, ibland känns det som att man är den enda mamman bland ett gäng barn, jag menar, ta t.ex. kommentaren "I'm hungry!" tillsammans med de plutande läpparna och den ledsna minen - exakt vad vill du att jag ska göra åt det faktum att du inte har ätit frukost? 

 

Var hemma igen vid 13:00 och då satte jag mig i lä på balkongen en stund, var ju trots allt ändå strålande sol. Nu har det däremot blåst upp till riktig storm här i Toulouse så om det var såhär det var i Ax är jag faktiskt riktigt glad över att de inte släppte upp oss i backarna! Att vi dessutom fick helt nya Skirails på tågstationen gör dagen lite mindre ovärd.