lavienvillerose.blogg.se

Idag stod skidåkning på schemat så kl 5:15 ringde alarmet och kl 6:49 satt Elisabeth, Eline (en tjej från Belgien) och jag på tåget på väg mot Ax les Thermes. Även idag märktes den där charmiga mentala åldersskillnaden av; ringde Eline kl 6:30 när Elisabeth och jag var framme på station, då hade hon precis gått hemifrån. Frågade henne hur lång tid det skulle ta att gå, vilket var ca. 15-20 minuter. "Äääh, okej..i så fall ses vi på tåget!" - "Men...jag vet ju inte vart tåget går ifrån?" Okej, kanske är det bara jag (vilket jag verkligen inte hoppas) men om man inte klarar av att titta på den stoooora tavlan över avgångar så kanske man ska vara på stationen lite tidigare än 4 min innan tåget avgår? Samma sak när det gäller komposteringen av biljetten; vet man inte att man måste stämpla sin tågbiljett så kanske man ska vara på plats i tid? Ren tur att ingen kom och kollade biljetter för annars hade hon troligtvis fått böta... Men som den inledande meningen antydde hann hon  i alla fall med tåget och med hela två minuter till godo. 

 

Väl framme i Ax var det strålande sol så vi var riktigt taggade på att få komma upp i backarna och åka. Efter ca 20 min i kö till telekabinen fick vi sorgligt nog den härliga informationen att det inte fanns en chans att backarna skulle öppna  idag, blåste tydligen alldeles för mycket, så det var bara att vända och ta tåget hem igen. Alltid lika kul att gå upp kl 5 för att åka tåg i 4h, men inte mycket att göra åt saken. Att köra en Eline och pluta med läpparna, göra en ledsen min och säga "men...jag vill ju åka skidor!" hjälper som inte så mycket. Undrar om hon trodde att hon var den enda på plats som faktiskt ville åka? Högst oklart. Svär, ibland känns det som att man är den enda mamman bland ett gäng barn, jag menar, ta t.ex. kommentaren "I'm hungry!" tillsammans med de plutande läpparna och den ledsna minen - exakt vad vill du att jag ska göra åt det faktum att du inte har ätit frukost? 

 

Var hemma igen vid 13:00 och då satte jag mig i lä på balkongen en stund, var ju trots allt ändå strålande sol. Nu har det däremot blåst upp till riktig storm här i Toulouse så om det var såhär det var i Ax är jag faktiskt riktigt glad över att de inte släppte upp oss i backarna! Att vi dessutom fick helt nya Skirails på tågstationen gör dagen lite mindre ovärd.